PPediatrik StudieguideKunskapsstöd för ST i barn- och ungdomsmedicin
PEDIATRIK STUDIEGUIDE

Det svår samtalet

Det svåra samtalet

Det finns gott stöd för att läkarens kommunikationsförmåga gör skillnad för psykiskt välmående, smärta och andra fysiska symtom. De flesta patienter vill ha information om sin sjuk dom, oavsett om det gäller goda eller dåliga nyheter, till exempel vill enbart 10–15 av cancerpatienter är inte det.

Typiska situationer för svåra/nödvändiga samtal:

  • Diagnossamtal

  • Recidivsamtal

  • Brytpunktsamtal

För att lyckas med ett svåra samtal är ett emotionellt bemötande viktigt. För patienten är det viktigt att läkaren är uppriktig och lyhörd. För att patienten ska uppleva detta bör läkaren (i) utforska hur patienten uppfattar sin situation och sitt informationsbehov (ii) framföra komplicerad information tydligt och enkelt och (ii) göra plats för patientens/närståendes reaktion . En nyckel i samtalen är att vara tyst så att det blir plats för patientens reaktion och möta den. När detta upplevs som svårt är det lätt att gripa efter den trygghet som ligger i ex pertrollen och den medicinska informationen. Men i svår situationer krävs emotionellt bemötande för att kunna förmedla medicinsk information på ett effektiv sätt.

SPIKES

Modell för att förmedla allvarlig medicinsk information.

  • Setting (Förberedelse):

    • Hitta en lugn plats och sätt av tid

    • Fundera över vilka som ska vara med

      • Eftersträva att familjen hålls ihop

      • Kontakt ssk

    • Språk/tolk

      • “Jag vill ha tolk”
    • Stolar och näsdukar

      • Lägga fram en näsduk kan vara väldigt förtroendeingivande
    • Stäng av telefon och sökare

    • Var påläst

      • Tänk igenom det du vill ha sagt

      • Öva lite på att säga det du vill förmedla på toaletten…

  • Perception (Förståelse):

    • Ta reda på om patienten/föräldrarna känner till sjukdomen/förloppet

    • Vad har man sagt till dig/er?¨

  • Invitation (Inbjudan):

    • Är patienten redo för nästa steg?

    • Jag tänker nu att vi prata om “vad benmärgsundersökningen visar”, är du med på det?¨

    • Genom att bjuda in fångar man uppmärksamhet

  • Knowledge (Information, Ge besked):

    • Här kan en varning vara på sin plats

      • Desto större känslodropp (skillnad mellan föräldrarnas förväntan och beskedet som skall ges) desto viktigare att förbereda/varna föräldrarna
    • Ålders-/utbildningsanpassad information

    • “Kalla saker för dess rätta namn”

      • Cancer, död, riskerar att dö, vi kommer inte att kunna häva ett hjärtstopp.
    • Håll det kort

  • Empati:

    • Invänta föräldrarnas/barnets reaktion med TYSTNAD

    • Om det uttrycks känslor

      • Normalisera känslan

      • Utforska känslan

      • Bekräfta känslan (undvik “jag förstår”)

      • Stötta

  • Summary (sammanfattning):

    • Låt barnet komma tilltal “Nu har jag pratat mycket, vill du berätta för mig vad vi har sagt”

    • Stäma av med familjen

    • Diskutera nästa steg/strategi

Källor

Barnonkologi, SK-kurs Solna, 2023

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare, LT, 2016