Bröstsmärta

Bakgrund

Bröstsmärta hos barn är oftast godartad och har ofta en muskuloskeletal eller annan icke-kardiell orsak. Anamnes, status och vitalparametrar styr fortsatt utredning. Ansträngningsutlöst smärta, synkope, hjärtklappning, avvikande vitalparametrar eller relevant hereditet kräver särskild uppmärksamhet. [1, 3]

Etiologi

• Muskuloskeletala besvär: kostokondrit, muskelsträckning och precordial catch.
• Lungrelaterade orsaker: astma, pneumoni/pleurit och pneumothorax. Lungemboli är ovanligt men övervägs vid riskfaktorer.
• Psykogena orsaker: stress, ångest och hyperventilation.
• Gastroesofageal reflux och andra gastrointestinala orsaker, exempelvis kolecystit eller pankreatit.
• Trauma/revbenskontusion.
• Hjärtrelaterade orsaker:
  • Peri-/myokardit.
  • Arytmi.
  • Utflödesobstruktion, exempelvis hypertrofisk kardiomyopati eller aortastenos.
  • Koronarkärlssjukdom eller koronarartäranomali, exempelvis efter Kawasakis sjukdom eller vid ALCAPA.
  • Komplikation efter hjärtkirurgi, exempelvis arytmi eller perikardutgjutning. [1–3]

Anamnes

• Debut, lokalisation, karaktär, duration och eventuell utstrålning.
• Samband med ansträngning, djupandning/hosta, kroppsläge, måltid, palpation eller rörelse.
• Samtidig hjärtklappning, synkope/presynkope, dyspné, feber eller nedsatt ork.
• Pågående/nylig infektion, trauma och känd hjärtsjukdom eller hjärtoperation.
• Hereditet för arytmi, kardiomyopati eller tidig oförklarad plötslig död.
• Vid relevant misstanke: immobilisering, nylig kirurgi, central venkateter, trombosbenägenhet eller malignitet som riskfaktorer för lungemboli.
• Stress och psykosocial situation. Hos ungdomar även läkemedel, droger, koffein och energidrycker.
• Hos spädbarn: matningssvårigheter, svettning och påverkan vid matning. [1, 3]

Vid misstänkt peri-/myokardit efterfrågas särskilt nytillkommen nedsatt ork, hjärtklappning och dyspné i anslutning till infektion. Smärta som förvärras av djupandning eller ryggläge och lindras vid framåtlutning kan tala för perikardiell inflammation. Fynden behöver vägas samman och fastställer inte diagnosen ensamma. [1]

Status

• Allmäntillstånd: perfusion andningsfrekvens, saturation, temperatur och blodtryck.
• Hjärta: blåsljud, avvikande hjärttoner eller perikardiellt gnidningsljud.
• Lungor: andningsarbete, asymmetri, nedsatta andningsljud, ronki eller rassel.
• Bukstatus.
• BLokalstatus bröstkorg: lokal ömhet, svullnad och om smärtan reproduceras av palpation eller rörelse.

Reproducerbar palpationsömhet talar för tize syndrom i frånvaro av varningsflaggor. [1, 3]

Handläggning

Utredning

Akut bedömning och vårdnivå

Vid respiratorisk eller cirkulatorisk påverkan: omedelbar bedömning och stabilisering enligt ABCDE samt tillkalla senior läkare/barnjour. Misstänk bland annat pneumothorax, svår astma, myokardit eller perikardutgjutning. [2, 3]

Varningsflaggor:

• Ansträngningsutlöst bröstsmärta, särskilt med synkope eller hjärtklappning.
• Bröstsmärta med synkope/presynkope, yrsel, dyspné, takykardi/arytmi eller andra avvikande vitalparametrar.
• Kraftig eller ihållande smärta, särskilt med feber eller allmänpåverkan.
• Patologiskt EKG.
• Påverkat spädbarn med svettning eller matningssvårigheter.
• Känd hjärtsjukdom/hjärtoperation [1]

Riktad diagnostik

• Vid typisk muskuloskeletal smärta, normalt status och normala vitalparametrar utan varningsflaggor kan anamnes och status vara tillräckliga. Precordial catch ger kortvarig, skarp smärta och normalt status. [2, 3] EKG vid varningsflaggor eller oklar bild. [2]
• Troponin vid misstänkt myokardit eller annan myokardskada, inte som generell screening. Normalt troponin utesluter inte myokardit. [3]
• CRP och blodstatus vid misstänkt infektion/inflammation. [2, 3]
• Lungröntgen vid misstänkt pneumothorax, pneumoni eller annan intratorakal sjukdom; inte rutinmässigt vid okomplicerad bröstväggssmärta. [2, 3]
• Misstänkt myokardit motiverar sjukhusvård och rytmövervakning. [2, 3]

Behandling

• Behandla bakomliggande orsak. Vid godartad bröstväggssmärta: förklara fynden och ge lugnande besked efter riskbedömning.
• Smärtlindring: Paracetamol – ePed.
• Avstå från träning vid pågående infektion.

Uppföljning

• Hemgång kan övervägas när barnet är opåverkat, vitalparametrarna är normala, smärtan har förbättrats och allvarlig orsak inte längre misstänks efter bedömningen.
• Informera om att söka akut vid synkope, tilltagande andningsbesvär, ihållande hjärtklappning eller kraftig/ihållande smärta med feber eller allmänpåverkan.. [1, 3]

Källor

1. AKO Skåne: Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn. Regionalt primärvårdsstöd, uppdaterat 2026-02-19.
2. Astrid Lindgrens Barnsjukhus: Bröstsmärtor hos barn och ungdomar – behandling och handläggning. Version 4, giltig från 2019-01-21, via Svensk Barnkardiologisk Förening.
3. Royal Children’s Hospital Melbourne: Clinical Practice Guidelines – Chest pain. Pediatriskt akutstöd, uppdaterat januari 2023. Kompletterar svenska stöd beträffande riktad utredning och hemgång.