PPediatrik StudieguideKunskapsstöd för ST i barn- och ungdomsmedicin
PEDIATRIK STUDIEGUIDE

Proteinuri

Är både tecken till sjukdom aktivitet men men kan även tyda på kroniska njurskadom. .

Definition proteinur:

  • U-sticka ≥ 2:

    • ≥ 2+ bör följas medans (+1 går normalt kan släppas, men upprepade +1 eller tidigare njursjudom bör det fölljas)

    • U-sticka mäter normalt koncentrationen av albumin (missar små tubulära proteiner)

    • Kan vara falskt positiv om kontakt med t.ex. klorhexidin, schampo och tandkräm

  • U-albumin/krea kvot:

    • Lätt proteinuri 20-100

    • Måttlig proteinuri 100-200

    • Massiv/nefrotisk proteinuri ≥200

Indelning

Nivå:

  • Glomerulär proteinuri:

    • Oselektiv (albumin, IgG m.fl.)

    • Selektiv (albumin)

  • Tubulär proteinuri:

    • Små tubulära proteiner (ß-2 mikroglobulin, prot HC)

Etiologi:

  • Benigna tillstånd:

    • Övergående; feber, träning, kramper

    • Ortostatisk proteinuri (vanligaste orsaken)

  • Sjukdomar som engagerar njurarna (samma som vid hematuri)

    • Infektioner

    • Reumatiska sjukdomar

    • Immunologiska sjukdomar

    • Primära njursjukdomar (nefrit, nefros mm)

Handläggning

  • Steg 1:

    • Upprepad u-sticka (två neg u-prov innan uppfölning avslutas)
  • Steg 2:

    • Kvantifiera = u-alb/krea kvot

    • Utslut ortostatisk proteinuri

      • Morgonprov. OBS kissa innan sänggående och gå direkt till toaletten på morgonen.

      • I de flesta fal albumin/kreatinin-kvot <100

  • Steg 3:

    • Fullständigt status inklusive BT

    • Blodprover: El-kreas ink albumin , C3/C4, urea, kolesterol, TG

      • Beräkna GFR \
    • Ultraljud njurar

    • Eventuellt ANA, ANCA

    • Eventuellt Virustitrar (hepatit, HIV m.fl)

  • Om massiv/nefrotisk proteinuri, u-albumin/krea kvot ≥200

    • Handläggs som nefrotisksyndrom

Källor:

Barnnefrologi, SK-kurs Huddinge, 2016/2026