Bakgrund
Feber utan tydligt infektionsfokus hos ett välmående spädbarn är en vanlig sökorsak på barnakutmottagningar. Den vanligaste orsaken är virusinfektioner, men handläggningen är utmanande eftersom allvarliga bakteriella infektioner, som urinvägsinfektion, bakteriemi och bakteriell meningit, kan förekomma även hos spädbarn med gott allmäntillstånd. Risken för allvarlig bakteriell infektion är högst under de första levnadsveckorna och minskar därefter successivt. Handläggningen baseras på en samlad bedömning av barnets ålder, kliniska tillstånd, riskfaktorer och laboratorieundersökningar.
Definitioner:
Feber definieras som en temperatur på ≥ 38 °C rektalt i hemmet eller på sjukhuset.
Utan fokus innebär att anamnes och status inte visar ett tydligt infektionsfokus. Fokal bakteriell infektion handläggs vid misstänkt diagnos. Luftvägssymtom eller positivt virusprov utesluter inte allvarlig infektion.
Förekomsten av feber (≥ 38 °C) efter vaccination uppskattas vara > 40% inom de första 48 timmarna. Använd klinisk bedömning i denna grupp av febrila spädbarn.
Allmänt:
Feber utan klinisk orsak är en vanlig presentation hos små spädbarn och beror oftast på virussjukdomar.
Att bedöma allmäntillståndet hos spädbarn är svårt då specifika tecken för att diagnostisera eller utesluta allvarliga sjukdomar kan saknas.
Ju yngre det febrila spädbarnet är, desto högre är risken för invasiva bakterieinfektioner (dvs. bakteriemi och bakteriell meningit).
Kliniskt går det inte att "utesluta" invasiva bakterieinfektioner hos spädbarn ≤ 28 dagar.
Risk för allvarlig infektion hos spädbarn som är >28 dagar ökar om det finns flera tecken på inflammaton:
Feber ≥38,5 °C
CRP >20
LPK <5 eller >15
Epidemiologi:
Förekomsten av allvarliga bakteriella infektioner är högst under de första 3 veckorna av livet, minskar under den fjärde veckan och fortsätter sedan att minska ytterligare. Ungefär 3% av alla barn som söker vård under den första levnadsmånaden har växt av bakterier i blodet, runt 1% under den andra levnadsmånaden. Uppemot 10% av alla barn som söker vård under de två första levnadsmånaderna har växt av bakterier i urinen. Från och med 6 månaders till 2 år är incidensen av invasiva bakterieinfektioner (dvs. bakteriemi och bakteriell meningit) runt 50 fall 100 000 levnadsår. Därefter sjunker incidensen ytterligare. Förekomsten av invasiva bakterieinfektioner har minskat övertid vilket, åtminstone delvis, kan förklaras av införandet av vaccination mot Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae B.
Differentialdiagnoser:
Hjärtfel (medfödda hjärtfel och takykardi/SVT)
Metabola sjukdomar
Anamnes
Allmäntillstånd:
Vakenhet/aktivitet
Födointag
Miktion/avföring
Epidemiologi:
Sjukdom i omgivningen
Nylig infektion/antibiotikabehandling
Feberdebut, högsta temperatur och mätmetod
Vaccination och tid sedan vaccination
Infektion under graviditeten
Riskfaktorer hos barnet:
För tidigt födda spädbarn (<37 veckor)
Antibiotikabehandling senaste 72 h
Tidigare inneliggande vård
Känd eller misstänkt immunbrist
Medfödda missbildning eller kromosomala avvikelser
Annan svår sjukdom.
Riskfaktorer genom modern:
Påvisad GBS i urin under aktuell graviditet
Barn med GBS-infektion vid tidigare graviditet
Långvarig vattenavg. (>18h)
Feber (≥38,0°) vid partus
Status
Fullständigt status inklusive hud, navel, fontanell, hjärta, lungor och buk.
Kliniska tecken på allvarlig infektion:
Avvikande allmäntillstånd (intryck, marmorering, mindre aktiv)
Takykardi >160/bradykardi <100
Kapillär återfyllnad >3 sek
Takypné/gnyende andning/indragningar
Hypoton/nedsatta reflexer
Buktande fontanell
Matningssvårigheter
Hypotermi <36 °C
Tecken på HSV:
Vesikulära utslag
Septiskt barn <1 månad
Handläggning
Påverkat allmäntillstånd – oavsett ålder:
Stabilisera luftväg, andning och cirkulation.
Blod- och urinodling före antibiotika om det kan ske utan fördröjning.
LP görs när barnet är stabilt och kontraindikation saknas; LP får inte försena empirisk intravenös antibiotika
Handläggning av kliniskt välmående barn utifrån ålder:
0–28 dagar:
Inläggning.
Blodstatus med neutrofila, CRP (eventuellt PCT), blododling, u-sticka och urinodling.
Överväg stark LP, denna bör göras före antibiotika om barnet är stabilt och kontraindikation saknas.
Överväg starkt empirisk antibiotika.
Bedöm risk för HSV.
29–60 dagar:
Överväg starkt observation på sjukhus.
Blodstatus med neutrofila, CRP (eventuellt PCT), blododling, u-sticka och urinodling.
Om låg risk (PCT <0,5 ng/mL, CRP ≤20 mg/L och absolut neutrofila ≤10 × 10⁹/L) kan normalt LP och empirisk antibiotika avstås.
Dålig matning, minskad urinproduktion, upprepade kräkningar, blekhet, andningssvårigheter, slöhet, irritabilitet eller oro hos föräldrar/personal talar för observation eller inläggning.
61–90 dagar:
U-sticka och urinodling.
Överväg blodstatus, CRP och eventuell blododling.
Utredning:
Prover:
Blodstatus med neutrofila
CRP
Blodgas
Elektrolyter/kreatinin
Eventuellt leverstatus
Eventuellt DIC/koagulationsprover (PK, APTT, fibrinogen, D-dimer)
Blododling
U-sticka
Urinodling
- Mittstråleprov eller blåspunktion
Eventuellt LP
- Odling, kemlabb, glukos, PCR
Eventuellt lungröntgen
- Endast vid misstanke om pneumoni, inte rutinmässigt.
Observation:
Saturationsövervakning
Kontroller enligt PEWS minst x 8-12
Eventuellt BT x4
Behandling:
Antibiotika:
Eventuellt Gentamicin vid septiskt/svårt sjukt barn
Eventuellt Ampicillin om ≤28 dagar eller >28 dagar och misstanke om meningit
Eventuellt antiviral behandling:
- Aciklovir vid septiskt/svårt sjukt barn, vesikulära utslag, kramp eller annan neurologisk påverkan, lever- eller koagulationspåverkan, hypotermi eller aktiv herpesinfektion hos moder/vid partus
Eventuellt bolusvätska:
- 10-20 ml/kg NaCl
Uppföljning:
Hemgång kräver gott allmäntillstånd, tillräckligt födointag, inga andra inläggningsskäl och en familj som kan observera barnet och snabbt återkomma.
Informera om att söka omedelbart vid försämrad kontakt/vakenhet, andningspåverkan, kramper, försämrad matning eller minskad diures; förnyad bedömning även vid kvarstående/återkommande feber eller ökad föräldraoro.
För inneliggande nyfödda ska empirisk antibiotika omprövas efter 24–36 timmar när odlingar och kliniskt förlopp kan värderas. Hemgång och behandlingstid avgörs utifrån samtliga odlingar, klinik och eventuell fastställd diagnos.
Källor
Källor kontrollerade 2026-10-29. Svenska nationella stöd används i första hand; NICE och AAP kompletterar.